Jul-i-Kalender       onlineprovning, Juli 2015

Jul-i-Kalender 2015 en sammanfattning.

Flaska 1 - 4 juli startade vi med The Hakushu 18 - helgens high då priset precis låg över 1500 kr (1501 kr på bolaget). De flesta som skrev kommentarer trodde det var en low med fruktiga smaker men merparten gillade whiskyn.

43% Single Malt från Hakushu Destilleriy i södra Japan ett destilleri som ägs av Suntory Group. Suntory äger även Yamazaki, Hibiki, Jim Beam, Makers Mark, Bowmore, Laphroaig och Canadian Club.

Doften kännetecknas av en fruktsallad med apelsin och päron tillsammans med en torr rökighet.

Smaken är söt som de godaste bakelser (ord från tillverkaren)

Eftersmaken är lång och fruktigt söt med smak av honung och en svag rökighet.

Flaska 2 - 5 juli var det då dags för den första low, Cragganmore 12 för 379 kr. Blandade omdömen där båda flaskorna verkar fallit många i smaken. Personligen kan jag rekommendera 13 åringen av samma märke som är godare, helt klart värt de 60 kr till den kostar.

Cragganmore är ett gammalt destilleri grundat 1869 och över 1,5 miljoner liter produceras varje år. Mesta del går till Blended whisky. Cragganmore ägs av Diageo och ingår i deras samling Classic Malts.

12 åringen här är 40% och kommer från Speyside är sherrylagrad och har följande officiella noteringar.

Doft: Aromatisk, blommig och fruktig. Doft av brända mandlar och hö.

Smaken är rik och söt med toner av honung, stenfrukter, valnötter och mandel.

Eftersmaken är förvånansvärt rökig, med en god lång pepprig smak.

Flaska 3 - 11 juli. Speyburn Bradan Orach, utan åldersangivelse, 279 kr. En av de billigaste single malt du kan hitta på systembolaget. Kommentarerna om denna flaska var nästan övertygade om att det var en low, "dussinwhisky" och "karaktärslös" var omdömen som skrevs.

Det man kan säga som positivt om denna är att den är vacker förpackad. Men lite mer lagring och mindre snygg flaska om jag får välja. Speyburn destillery är inte som namnet antyder beläget i Speyside utan i Highland och är grundat 1897 och ägs av Inver House Distillers som också äger Pulteney, Balblair, Knockdhu och Balmenach.

Officiella noteringar säger:

Doften är fruktig och maltig med en hint av citrus och gräddig ton.

Smaken fruktig och balanserad med stor mängd vanilj och nyanser av kryddighet.

Eftersmaken är ganska lång med ton av ek och kryddighet.

Flaska 4 - 12 juli. Inchgower 1982, 29 år från Berrys Bros & Rudd. Helgens high och en relativt gammal whisky. Några som kunde sätta att detta var en vällagrad whisky, men en kanske hade best rätt med kommentaren om att denna kanske har denna lagrats för länge så den gått över tiden och blivit sämre av den långa lagringen. Beklagligt i så fall, för gammal whisky börjar det bli ont om.

Inchgower 1982 har buteljerats av Berry Bros & Rudd och är från speyside, den är buteljerad i Cask Strength vilket i detta fall är 54,5%. Inchgower destillery är grundat 1871 och har historiskt tillverkat mycket för blended industrin, som mest 99% av produktionen och har och kanske fortfarande är med i blenden Bells.

Berry Bros & Rudd grundades 1698 och är ett av de äldsta företagen i Skottland som fortfarande är verksamma de har handlat med vin och andra spritdrycker i Storbrittannien och har varit hovleverantör sedan Kung Edward VII regerade från 1841. 1923 grundade de Cutty Sark destillery och drev detta fram till 2010. Idag ägs Inchgower av Diaego och besitter 60000 fat whisky i lagerhusen, men släpper väldigt lite whisky under eget namn - men dock vanlig som independent buteljering.

Officiella noteringar om 29 åringen lyder.

Doft, gröna toner av Angelica rot (hittar inget svenskt namn för denna rot) och krusbär med en gräddig krämighet och eleganta cederträ toner.

Smaken: Kraften och smaken känns i gommen och ger en kraftfull upplevelse med bränt socker och kakdeg med en kryddig pepprighet.

Eftersmaken ska också Angelica roten finnas tillsammans med en kryddighet som kommer med innan alkoholstyrkan tar sitt grepp.

Flaska 5 - 18 juli. Ardbeg Kildation.

Första flaskan i rökkampen. De två flaskor som på förhand annonserats som rökiga och det brukar vara antingen eller med de rökiga sorterna. Antingen gillar man dem eller inte. Själv tillhör jag dem som gärna dricker en rökig whisky, helst en regnig höstdag, men de tillhör inte favoriterna. Tycker helt enkelt att röken tar udden av de andra smakerna och tonerna. Men Ardbbeg har aldrig gjort mig besviken och vilken Ardbeg detta var. En otroligt påkostad förpackning, par centimeter högre än alla andra förpackningar i denna kalender. En spektakulär öppning och en flaska insvept i "finaste sammet"

1799 kr, ja är det värt så mycket? Har skrivit tidigare blogginlägg om förpackningens icke-betydelse. Och har väl kommit till slutsatsen att om du ska ge bort whiskyn är det extra trevligt med en lyxig/fin förpackning. Man för njutningen och smakupplevelsen saknar både flaska och förpackning helt betydelse.

Av kommentarerna var det få som gick bet på att detta var en dyrare whisky, någon spikade t.o.m. att det var en Ardbeg. Denna 46% Islay whisky är åldersslös som många andra Ardbeg senaste tiden, helt enkelt för att de äldre faten Ardbegs lager börjar ta slut. Namnet Kildalton har använts som namn på tidigare Ardbeg utgåvor på 80-talet, men i denna utgåva härstammar namnet till korset på framsidan. Whiskyn säljs till förmånför en fond, North Highland Initiative som är en välgörenhetsorganisation som stödjer sårbara landsbygdssamhällen runt om i den norra högländerna. Ardbeg ägs som tidigare noterats av Suntory.

Officiella noteringar om denna dyrgrip låter.

Doft, väldigt snäll, fruktig doft med päron, aprikos och grape. Doft av nytt läder och tjära, en av de lättare ardbegutgåvorna.

Smak: Oljig och en första smak som lämnar lite fenoler, med sann Islay karaktär. Men här finns även kol, jord och lite mint. Sent känns bitterheten som efter en stark espresso, krossade kaffebönor och rök.

Eftersmaken gen en antydan till Espresso men tjäran, pepprigheten och den svaga minten kommer efter.

Flaska 6 - 19 juli - Tomintoul with a peaty tang.

Här var det spridda skurar i kommentarerna. Några gillade denna rökiga speysidewhisky, några undrade vart jag hittat denna "skit" och jag kan hålla med till viss del. Det spretar med konstiga smaker och bismaker och särskilt med gårdagens fina Ardbeg i minnet. Men denna kostar 1404 kr mindre, alltså bara 395 kr.

Tomintoul är med Skotska mått ett ganska ungt destilleri, grundat 1964. Ägaren Angus Dundee Destillers äger och driver även Glencadam. 2009 skrevs Tomintoul in i Guiniess Book of Worldrecords efter att ha tillverkat den största whiskyflaskan i världen - fylld med 105,3 liter 14-årig Tomintoul whisky. Tomintoul vanliga whiskies finns i åldrarna 10-33 år, denna Peaty Tang är deras enda utan åldersangivelse.

Officiella noteringar säger.

Doft: Skarp doft med inslag av trärök mörk torv och inslag av koppar och tallolja.

Smaken är rik och mäktig med inslag av rostad ek och röken därav.

Eftersmaken är lång och varm med peppar och en hint av gröna löv.

Flaska 7 - 25 juli - näst sista flaskan i jul-i-kalendern. Ardmore Traditional Cask, en 46% peated malt för 439 kr. Dock utan åldersangivelse som (tyvärr) blir mer och mer vanligt.

De kommentarer som skrevs om denna gav ganska bra vitsord, även om man kan känna att den tillhör de lägre prisskiktet. 2007 lanserades Traditional Cask och var den första single malt från Ardmore destillery. Detta är en ung whisky men lagrad på de mindre quarter cask faten vilka ger mer kontaktyta med eken och därmed en påskyndad lagringseffekt.

Ardmore ägs av Beam Suntory, det USA-baserade bolag som Suntory äger (tredje whiskyn från denna ägare i Jul-i-kalendern). Destilleriet är grundat 1898. Denna Ardmore traditional Cask ersattes 2014 av den nya Ardmore Legacy, en filtrerad whisky på lägsta möjliga 40%, men reaktionerna hos kunderna blev för stora så tidigt 2015 fick de återlansera traditional cask utan filtrering och 46% styrka.

Officiella noteringar säger:

Doft: Full av karamell, rostad ek och en svag antydan av rök.

Smaken innehåller stor mängd korn och sädesslag och massor av smak från bourbon, rök och torv finns fortfarande kvar.

Eftersmaken har ett skarpt avslut där mer karamell och sötat korn och en mjuksmak delas av en behaglig rök.

Flaska 8 - 26 juli - sista och äldsta flaskan. Crioch Aibhne Old Fettercairn 1967, 30 år.

30 år på ekfat är mäktigt på sitt sätt, men 1967 är värt en tanke. För mig själv som är född 1980 känns 1967 avlägset, mamma var t.ex. 10 år gammal då och tänker man på att det är 48 år sedan några arbetare på destillieret gick till arbetet för att destillera denna dryck som vi 2015 avnjuter tillsammans. Denna flaska är numrerad, 785/1000 flaskor och tyvärr nedvattnad till 40%, men därav det överkomliga priset 1675 kr.

Många uppskattade denna gamling, visst att den kostar något mer, men det räcker med några centiliter för att njuta. Men vad är då detta för whisky? Själv hade jag inte hört talas om namnet tidigare. Enligt den svenska importören Granqvist Beverage House är den producerad av Fettercairn Destillery på Highland och tappad av Speyside Destillery (risk för förväxling av distrikt). Whiskyn har legat på sherryfat i över 30 år och därav den kanske något avmattade smaken.

Fettercairn är grundat 1824 och ägs av Whyte & Mackay Distillers som även äger Jura och Dalmore.

Svårt att hitta officiella noteringar om just denna 1967 års destillat. 30 åringen har sålts under andra och Fettercairns egna namn ett tag och detta bör stämma bra:

Doft: Fruktiga toner av dadlar och mandel. Påminner om jul och mörk rom, söt sherry och ett uns rök.

Smak: Djup, rund, söt och behaglig smak. Synd att den vattnats ner till 40%, smak av lakrits och choklad finns tillsammans med en rökig påminnelse.

Eftersmak: Denna whiskys svaga kort, eftersmaken försvinner ganska snabbt men minnet av smaken består.

Där var denna whiskykalender slut. Hoppas att ni som deltog var nöjda med spridningen, det var svårare än jag trodde att hitta flaskor som ändå skulle påminna något om varandra så att smakjämförelsen mellan High och Low blev mer utmanande. Till nästa gång (om det blir) så ska nog rekommendationen vara att prova high och low samma dag för att lättare minnas och kunna jämföra djup, smak och andra toner. Har inte bestämt om det blir någon Jul-i-Kalender nästa år - men isåfall kanske det blir något annat tema. Kanske "jorden runt på 8 dagar" där allt utom skotsk whisky finns med eller "fyra dyra rackare" - vi får se. Först är det en whiskykalender i december med 24 sorter och totalt 46 deltagare som ska göras klar och njutas av i december. Tills dess:

Slainte whisky vänner!

//Peter Kärredal - A Taste of Whisky